Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: I begynnelsen sprang jag ur nyfikenhet I nyfikenhet vandrar jag alltjämt Kunskap samlar jag Visdom söker jag Vem är det jag som ur nyfikenhet sprang
Kategorier
Länkar
En första läsning av Katrine Kielos
Joakim | 23 September, 2006 00:08

Ungefär samtidigt som jag började blogga på allvar fick jag en rekommendation att besöka bloggen Katrine Kielos. Oturligt nog besökte jag hennes plats i bloggosfären i samma stund som hon lämnade den. Det lilla jag läste fick mig ändå att bestämma mig för att vid tillfälle gå igenom hennes redan producerade alster. Med valrörelsen avklarad och resultatet begrundat kom så idag den dag då bekantskapen skulle upprättas.

Katrine skriver huvudsakligen om feminism, könsmakstordning – kvinnors underordning och mäns överordning, våld, sexualitet och rädsla. Hon skriver väl och slagkraftigt och med intellektuell skärpa. Den bärande idén verkar vara kvinnors inbyggda rädsla och den därtill kopplade ofriheten. Manssamhället ingjuter från första stund skräck i kvinnors medvetande för att på så sätt skapa dominans på strukturell nivå. Pudelns kärna är de privata sfärerna Kärlek och Sex och det är inom dessa områden feminismen måste koncentrera sig för att bekämpa det Katrine kallar för vår rådande våldtäktskultur. Jämställdhet är så mycket mer än lika lön för lika arbete och skulle ganska lätt kunna uppnås som en slags fernissa i vårt civiliserade samhälle utan att vi för den skull dragit upp den ingrodda sexistiska plantan med rötterna. Jag tror hon har rätt i detta och jag måste erkänna att det gör mig en smula bedrövad.

Män är rädda för sina känslor och kvinnor rädda för mäns känslor eller dess uttryck. Män styrs av objektifiering och kvinnor styrs av relaterande. Utifrån dessa mekanismer definieras mäns och kvinnors olika typer av kontrollbehov, distans respektive balans. Lösningen är enligt Katrine att skriva om detta manus. Hon exemplifierar med våldshandlingen där kvinnor måste lära sig att sluta se våldet som en speciell gärning hon måste balansera genom att t. ex fråga sig själv vad som orsakade våldet, utan istället se våldet som en naturkraft man till varje pris måste skydda sig ifrån; en arsenal av slag, skrik och sparkar lika naturliga som paraplyet vid regnväder. Kvinnor måste sluta vara rädda. Måste frigöra sig från ”sitt bottenlösa självförakt”

Andra bloggar om: Katrine Kielos, feminism, ideologi

Pingat på: intressant.se


 #