Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: I begynnelsen sprang jag ur nyfikenhet I nyfikenhet vandrar jag alltjämt Kunskap samlar jag Visdom söker jag Vem är det jag som ur nyfikenhet sprang
Kategorier
Länkar
EU's framtid(?) enligt miljöpartiet
Joakim | 18 Maj, 2007 20:47

I ett tidigare inlägg argumenterade jag för att Miljöpartiet borde slopa sitt krav på utträde ur EU. Jag hävdade också att miljöpartiet borde bli bättre på att skapa sig en positiv och tydlig bild över hur EU kan komma att utvecklas och förbättras. På detta replikerade Max Andersson som är riksdagsledmot och tongivande EU-debattör i miljöpartiet att en sådan faktiskt tagits fram i form av en MaxAnderssonriksdagsmotion från honom och Ulf Holm under namnet EU's framtid.

(en liten uppdatering: nu överger Gudrun Schyman sitt EU motstånd)

Delar av den rör övertygelser som jag i detta inlägg inte kommer att beröra, t. ex behovet av en folkomröstning därför att det gått lång tid och EU förändrats. Jag kommer att fokusera på det avsnitt som heter "Ett nytt initiativ". Eftersom detta avsnitt är så kort kommer jag att kommentera det punkt för punkt

Det börjar med en liten ingress:

"Miljöpartiet motsätter sig införandet av en konstitution för EU. Även om EU-konstitutionen innehåller positiva inslag, såsom en utträdesparagraf, menar vi att nackdelarna överväger. EU-konstitutionen leder bland annat till ökad EU-militarisering, mer makt åt EU-systemen och ökad överstatlighet.

Vi menar att i stället för att till varje pris driva igenom konstitutionen, trots det folkliga motståndet, bör en process inledas för att ta fram ett nytt dokument om grunder och maktfördelning inom ramen för ett EU-samarbete. I denna process kan Sverige ta initiativet och spela en central roll. Den öppna debatten om EU som skulle föras lyser ännu i mångt och mycket med sin frånvaro. En process av det här slaget skulle onekligen sätta i gång debatten.

Utgångspunkten i detta initiativ bör vara en i grunden förändrad inriktning på arbetet i EU. Den ambition som finns att genomdriva ett centraliserat statsbygge måste därför läggas åt sidan."

När det gäller makt och överstatlighet är det punkter som jag och Max inte är överens om. Att vara för EU är ju i grunden att ställa sig positiv till att en ny politisk nivå etableras. En sådan måste naturligtvis har en viss makt och vara överstatlig. En konstitution eller fördrag måste vara tydlig på vad gränserna går och framförallt ska inte EU's organ självt kunna tänja på dessa gränser, därav mitt motstånd till t. ex flexibilitetsklausulen. Vad gäller militariseringen anser jag att en ökad sådan inte följer av konstitutionen, men att den inte heller på ett tydligt sätt omöjliggörs. Helt klart en brist! Min vision handlar om en långt gången demilitarisering där en ingrediens är ett ökat samarbete mellan de europeiska staterna och där huvudinriktningen är fredsförebyggande.

Vi verkar tämligen överens om att en konstitution ska vara tämligen tunn i sin konstruktion och bara ange spelreglerna på ett tydligt sätt. Jag är därför tveksam om det riktiga i att dra igång en bred och djup process vad gäller framtagandet av ett dylikt dokument. Dessutom är det ju problematiskt när man sedan ska besluta om resultatet. Ska vi ha en separat beslutsprocess och vad händer om en folkligt förankrat fördrag faller i de nationella parlamenten. På något sätt hör folklig förankring ihop med en överstatlig funktion, som ju är direktdemokratisk, snarare än med större makt för de nationella parlamenten. Här är mp kluvet anser jag.

Vi går till punkterna:

"Några viktiga delar av initiativet kan vara följande:

Ø ”Ett samarbete mellan självständiga stater måste utgöra basen för samarbetet. Detta innebär att överstatliga inslag preciseras och begränsas kraftigt. Avtal måste regleras i fördrag i stället för i en konstitution."

Jag är i och för sig inte odelat positiv till att det just är en konstitution man ska ta fram, eftersom det antyder en utveckling mot en regelrätt statsbildning. Samtidigt vill jag se något mer än blott avtal mellan stater. Medborgaren försvinner då som relevant aktör. Det jag vill se är en väldefinierad politisk nivå där alla medborgare som just EU-medborgare kan förhålla sig till. Staterna ska precis som i det gamla konstitutionsförslaget vara självständiga, men överlämna vissa arenor till en överstatlig nivå. I slutändan blir det inte så viktigt vad man kallar detta utan vad det innehåller.

Ø ”Det bör tydligt regleras att det nya EU ska vara ett internationellt samarbete och inte någon stat i sig. Det behövs också mekanismer för att förhindra att EG-domstolen på eget bevåg tar beslut som inte har någon ordentlig grund i fördragen och utökar EU:s makt på det sätt som tidigare har skett.”

Jag menar att det tydligt ska framgå vad som är överlämnade politiska områden och vad som är internationellt samarbete. Jag delar åsikten att domstolens roll som tolkningsuttydare måste minska till fördel för den politiska nivån och att den givetvis inte får utöka EU’s makt självsvådligt.

Ø ”Ekologiskt hållbar utveckling och mänskliga rättigheter sätts i fokus och överordnas handelsavtal och företagens rättigheter. Skyddet av miljön måste gå före konkurrensregler. EU måste äntligen få en miljögaranti värd namnet.”

Håller med till fullo!!

Ø ”Den fria rörligheten för människor att arbeta och studera över nationsgränserna måste utvecklas. Dessutom måste de yttre gränserna öppnas. EU får inte sluta sig mot omvärlden.”

Håller med till fullo!!

Ø ”Flexibilitet och "samarbete i flera rum" ska tillåtas. De länder som önskar ett utökat samarbete kan utveckla ett sådant, medan andra länder ska stå fria att stå utanför, eller lämna vissa delar av samarbetet, om de så önskar. Detta får inte betyda att länderna delas upp i A-lag och B-lag och att flexibiliteten bara innebär att en förtrupp bildas där målet är att alla EU-stater så småningom ska känna sig tvingade att ingå genom att etablerat faktum skapas.”

Här försöker nog motionärerna säga två oförenliga saker samtidigt. Om fria och utökade samarbeten mellan delmängder av medlemsländer ska tillåtas och uppmuntras kan man nog svårligen styra vad dessa fria länder kan ha för avsikter med detta. Inte heller kan man ju styra över hur detta kan tolkas. Om till exempel de nordiska länderna bildar förtrupp på miljösidan, varför skulle vi då förbjudas ha en ambition att fler länder ansluter sig?

Ø ”Flexibiliteten får inte heller innebära att de små staterna förlorar inflytande.Rätten att ta politiska initiativ överförs från EU-kommissionens tjänstemän till folkvalda nationella parlament, Europaparlamentet och ministerrådet. Över huvud taget bör medlemsländernas parlament få större inflytande.”

Jag håller förmodligen med om det mesta. Antagligen vill jag se en större makt i EU-parlamentet på bekostnad av ministerrådet. Att de nationella parlamenten ska involveras mer är förstås bra.

Ø ”De tankar som finns om en gemensam EU-president och utrikesminister skrotas. De enskilda ländernas röster måste kunna göra sig hörda i internationella sammanhang. Det finns inget värde i sig i att harmonisera EU-ländernas åsikter i internationella organisationer och förhandlingar. Vi menar tvärtom att det är värdefullt att olika länder får möjlighet att driva olika linjer. Sveriges röst i världen måste bli starkare. Vi menar att ett aktivt och solidariskt Sverige skulle få större kraft i arbetet för en rättvisare värld än det Sverige som snarare suddat ut sin profil för att anpassa sig till EU.”

Jag tror att Sveriges roll i världen i många läger, ända sedan Palmes dagar, är betydligt överdriven. Att de enskilda länderna de facto kan och ska kunna göra sig hörda får inte förväxlas med vad världen de facto lyssnar till. Det viktiga är förstås inte huruvida det är ett värde i sig att vi kommer överens eller inte utan det instrumentella värdet i att vår påverkansmöjlighet ökar. Sedan tror jag att det är ett värde i sig att vi försöker komma överens. Det tvingar till samtal och samtal är alltid positivt.

Köper vi det så är det en poäng att ha några språkrör eller talespersoner, som vi kanske kan kalla president eller utrikesminister.

Ø ”När det gäller reglerna för beslut med kvalificerad majoritet är det viktigt att de inte utformas på ett sätt som ger de stora ländernas regeringar en orimlig övervikt i beslutsprocessen. Om förslaget i EU-konstitutionen antas finns det en risk att de stora länderna avskiljer sig och formar ett "styrande direktorat" där besluten tas i praktiken. Miljöpartiet har i stället föreslagit att beslut med kvalificerad majoritet ska förutsätta att tre fjärdedelar av medlemsländerna stöder ett förslag, och dessa länder representerar minst halva EU:s befolkning. ”

Jag vill nog hellre komma runt det här problemet genom att stärka EU-parlamentets roll och det medborgliga inflytandet. Ett ”direktorat” är givetvis osmakligt, men det är också problematiskt att allt för starkt åsidosätta befolkningsunderlag.

”Det slutliga målet måste vara ett verkligt alleuropeiskt samarbete, där alla europeiska stater har möjlighet att vara med.”

Ja!!

”Den politiska elitens EU har inte folkets stöd. Ett alleuropeiskt samarbete behövs, men på helt annat sätt än hittills. Det finns en möjlighet att bygga ett annat Europa, när väl tanken på en EU-union har lagts på hyllan.”

Fullständigt orealistiskt!!

”I den process som startas måste folkrörelser och NGO:er (icke-statliga organisationer) inbjudas att delta. Samarbete måste skapas underifrån, för ett medborgarnas Europa i stället för ett maktelitens Europa.”

EU flagga

Ja med mina utgångspunkter håller jag med.

Sammanfattning:

Det jag påstod i mitt förra inlägg var att miljöpartiet måste bli bättre på att tala om vad man vill med EU och hur man vill se det utvecklas. Max Andersson hänvisade då till sin och Ulf Holms motion. Jag har nu läst den och kommenterat den. Frågan är då om detta är tillräckliga tankegångar för mp och om de positiva idéerna kan förmedlas till medborgare och väljare.

Jag har synnerligen svårt att befria mig från motionens negativism angående EU. Det nämns inget om vad som är bra och kan vidareutvecklas. Motionen är precis som mina kommentarer ovan, en serie kritiska anmärkningar och inte en EU-vision. Vilket är naturligt då motionärerna helst av allt vill att EU upphör. Och ju var det jag ville bevisa.

Jag har fått min åsikt bekräftad när det gäller omöjligheten av att vara riktigt konstruktiv när man i grunden är mycket kritisk, dvs så kritisk att man egentligen inte vill vara med. Mp’s EU vision i motionen är sammanfattningsvis följande:

- Överstatlighet ska kraftigt begränsas

- EU ska inte vara en stat

- EG domstolens makt ska begränsas

- Ekologisk hållbar utveckling och mänskliga rättigheter sätts i fokus

- Samarbete ”i flera rum” ska tillåtas

- Rörligheten av människor ska öka

- EU’s gränser mot omvärlden suddas ut

- Politiska initiativ flyttas från kommisionen

- Tanken på president och utrikesminister skrotas

- Teknisk lösning för majoritetsröstning (3/4 länder, halva befolkningen)

Flera av punkterna handlar om att omöjliggöra överstatlighet. I övrigt är en del både bra, relevant och viktigt:

  1. Domstolens makt
  2. Ekologisk hållbar utveckling….
  3. Rörligheten
  4. EU’s gränser

Kan miljöpartiet och Sverige bidra till förändring i positiv riktning inom dessa områden är det full tillräckligt för att motivera vårt medlemskap. Då har vi gjort mycket gott. Men som EU-politik och innehåll i en vision är det alltför tunt för att övertyga någon om att vi menar allvar.

Det som i slutändan måste bevisas är att Europa och världen vinner på att lilla Sverige väljer att stå utanför samarbetet. Kan man inte det bör man slopa utträdeskravet och helt fokusera på en positiv vision för EU.

(uppdatering: Sven Elander skriver klokt om mp och EU)

Andra bloggar om: miljöpartiet, politik, EU

Pingat på intressant.se


 #
Miljöpartiet bör släppa kravet på EU-utträde
Joakim | 26 April, 2007 10:14

Det är förstås mycket i EU-projektet man kan och ska vara kritisk till. De som driver kravet på att Sverige ska lämna EU tenderar dock att förväxla utträdesfrågan med frågan om EU är bra eller dåligt. Naturligtvis är de intimt sammankopplade men det är inte samma fråga. Tror man till exempel att:

- EU- projektet inte är dömt att misslyckas

- EU har en möjlighet att väsentligen förbättras

- EU har uppgifter som är av största vikt och som inte kan vänta

Då är det långt ifrån självklart att man utifrån åsikten att EU har stora brister drar slutsatsen att Sverige måste lämna denna gemenskap. Så är det för mig och enligt en undersökning gjord av Göteborgs Universitet(rapporterad av DN och Svd) så också för en stor del av svenska folket.

Göteborgaren och riksdagsledamoten Max Andersson drar dock inte denna slutsats. Han skriver:

”Man kan visserligen inte förneka att folkomröstningen om EMU gick väldigt bra för vår sida. Och när nu Open Europes undersökning visar att bara 4% av svenskarna vill ha mer makt till EU, och hela 78% skulle rösta nej till EU-konstitutionen så måste vi ha gjort något rätt.”

Och drar slutsatsen:

”Det är hög tid att vi börjar föra fram utträdeskravet på allvar.”

Nej, Max, vad undersökningarna säger är att trots att svenskarna är djupt kritiska till EU så inser man det finns värden med EU som är så viktiga att man ändå vill vara kvar. Min slutsats är att Miljöpartiet måste släppa kravet på EU-utträde!

Särskilt allvarligt för miljöpartiet är den koppling som svenska folket gör mellan EU och miljö. På grund av det som är vår viktigaste fråga vill svenskarna ha något som vi är emot. Denna diskrepans kan inte i längden var gynnsam för oss.

EU är inte optimalt, men det är den gemenskap i vilken vi med förenade krafter måste ta oss an framtidens stora klimatutmaningar. När jag ställer frågan om vad det skulle gagna Europa om Sverige lämnar EU brukar EU-motståndare säga att fler kanske följer efter och så småningom vittrar bygget ihop och sedan kan vi bygga upp något nytt. Bortsett från att det rimmar illa med vår ståndpunkt när det gäller EU-vidgningen, så vill jag ställa frågan HAR VI TID MED DET? Är det inte bråttom att med gemensamma krafter skapa ett uthålligt och hållbart samhälle. Kan vi sitta och vänta på den optimala organisationen?

EU är inte dömt att misslyckas och vi kan påverka. Jag t. ex var med och drev en kampanj mot att Sverige inte skulle delta i EMU, och se det gick ju bra. Europas folk var inte nöjda med EU-konstitutionen och se det bidde ingen konstitution. Carl Schlyter(som jag för övrigt helhjärtat stödjer som vår EU-parlamentariker) brukar oja sig över hur odemokratiskt EU är, men i samma andetag flödar det av exempel på hur han faktiskt har betydelse.

Nä, kära partivänner, det är dags att vi rycker upp oss och skaffar oss en tydlig politik över hur vi vill förändra EU och vad för sakfrågor vi inom dess ram vill driva. Detta kräva svenska folket och det med rätta.

Andra bloggar om: EU, miljöpartiet, politik, opinion

Pingat på intressant.se

Pingat på twingly.se


 #