Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: I begynnelsen sprang jag ur nyfikenhet I nyfikenhet vandrar jag alltjämt Kunskap samlar jag Visdom söker jag Vem är det jag som ur nyfikenhet sprang
Kategorier
Länkar
Kanske är det lärarna det är fel på?
Joakim | 03 Maj, 2007 23:13

Sveriges Radio uppmärksammar att en statlig utredning dissar grundskolans läroplan och kursplaner. De utmålas som luddiga, abstrakta och svårtolkade.

"Det målstyrda systemet har inte fungerat, eftersom bland annat lärarna inte kunnat förstå vilka målen varit och hur de ska jobba för att nå målen.", skriver SR

Förslaget är att göra sig av med "flummet" och istället ställa renodlade kunskapskrav. Snyggt och prydlig ska det bli. Och enkelt för lärarna. För att ytterligare underlätta vill regeringen införa obligatoriska nationella prov i 12 ämnen. Se Svd.

Problemet är att Läroplan 94 är en bra och insiktsfull läroplan. Om kunskap t. ex skriver man så här: "Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskaper kommer till uttryck i olika former: såsom fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet - som förutsätter och samspelar med varandra."

Därtill fann det ju ett litet aber, en kanske bortglömd förutsättning för att det hela skulle funka, nämligen ständig kvalitetsutveckling under gott pedagogiskt ledarskap och en kontinuerlig reflektion över mål, bedömning och betygskriterier. Det är klart att det krävs lite eftertanke om huruvida en elev uppnått målet med VG i matematik enligt kursplanen:

"Kriterier för betyget Väl godkänd

Eleven använder matematiska begrepp och metoder för att formulera och lösa problem.
Eleven följer och förstår matematiska resonemang.
Eleven gör matematiska tolkningar av vardagliga händelser eller situationer samt genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt.
Eleven använder ord, bilder och matematiska konventioner på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck.
Eleven visar säkerhet i sitt problemlösningsarbete och använder olika metoder och tillvägagångssätt.
Eleven kan skilja gissningar och antaganden från det vi vet eller har möjlighet att kontrollera.
Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden
."

Frågan är förstås om inte våra barn är värda en sådan reflektion och så högt uppställda ambitioner.

Lärarna har haft 12 år på sig att ta till sig läroplanen och enligt en statlig utredning har man misslyckats. Är det självklart att det är läroplanen det är fel och inte lärarna....?

(Jag återkommer med en mer systematisk genomgång av den svenska skolan och dess styrning)

Andra bloggar om: regeringen, skolan, skolpolitik, läroplan, kursplaner, nationella prov

Pingat på intressant.se


 #

S väljer populismen som strategi för sin Skolpolitik
Joakim | 25 April, 2007 09:59

Man förstår vad vi har att vänta av S, kanske som genomgående tema, men helt säkert inom skolpolitiken: populismen som strategi. I alla tider och i alla samhällen har det funnits en känsla bland den äldre befolkningen att det var bättre för och att ungdomen aldrig varit så urartade som just nu. En linjär utveckling från Sokrates skulle då ge en verkligt monstruös skapelse i det som i detta nu betecknas "Dagens ungdom"

Eftersom jag vet att det inte förhåller sig på detta sätt handlar det självfallet om psykologiska mekanismer som man som politiker måste sätta sig över eller medvetet spela på. Folkpartiet har gjort det senare till sin egna sköna konst. "Nu minsann ska det bli ordning och reda" Betyg, kunskap, disciplin! Så skall ett monster tämjas. Givetvis har detta väldigt lite med verklighetens problem och lösningar i skolan.

En sanning som S har känt till tidigare och förmodar jag fortfarande känner till, men som man av strategiska skäl nu väljer att inte agera utifrån. Som icke-sosse kan jag bara beklaga att S nu väljer att lämna sitt bidrag till en fördumning av politiken. I en värld där jag själv varit sosse hade jag därtill kunnat beklaga att man istället för att förnya sin politik med utgångspunkten i vad som är bäst för skolan, väljer att förnya sin politik med utgångspunkt i vad som är mest gångbart i valmanskåren.

Det finns två verkligt viktiga framtidsfrågor för en mer vänsterinriktad skolpolitik:

  1. Hur skapar vi en styrning av skolan som utgår från elevernas behov och som inkluderar lärare, föräldrar, närsamhället och medborgarna i allmänhet?

  2. Hur kan vi organisera skolan så att nya kreativa lösningar ger en stimulerande skolmiljö med entusiasmerade lärare och engagerad personal.

Mer om min skolpolitik här och här

Andra som kommenterar Sahlins utspel: Jonas Morian, Peter Andersson, Katarina Bredberg

En som redovisar mer om den oro man kan känna för Socialdemokratisk förnyelse är Katrine Kielos

Andra bloggar om: skola, politik, Mona Sahlin, populism

Pingat på intressant.se


 #
Död, Sex och Pengar - i skolan?
Joakim | 28 December, 2006 19:07

Vi lever i ett kunskapssamhälle sägs det, men ändå är det så lite vi lär oss om det som egentligen har störst betydelse – Livet. Naturligtvis varken kan eller bör man lära ut hur livet ska levas – det vet ingen utom en själv – i alla fall inte i detalj. Vad man däremot kanske borde lära ut är vad merparten av oss kan förväntas stöta på i form av livshändelser. Förberedelser för livet, inte bara yrkeslivet alltså. Alla ska vi till exempel dö, många av oss bli gamla och sjuka. De allra flesta kommer ha vänner, bli föremål för beundran, avund, svartsjuka, inleda kärleksrelation, genomgå skilsmässor, förlora vänner, se anhöriga dö i sjukdom eller av ålder. Många kommer att vid något tillfälle vara arbetslösa, vara på ekonomiskt obestånd, få en hög lön, vinna en summa pengar. Att handskas med livets med och motgångar helt enkelt!

Istället lär vi oss att blunda, hoppas på det bästa, inte tala om det som är svårt och obehagligt – varför gräva ned sig i onödan! Fast det handlar ju inte om det utan om att vara en mogen människa som inser att livet kan vara väldigt godtyckligt. En sådan människa blir dessutom mer rädd om nuet. En vårdare av den uppmätta tiden. Men, kanske någon säger livet självt får väl lära oss detta. Erfarenheter bygger väl just på att det är något oförberett som genomgås och ger oss livskunskap. Jag tror det är fel tänkt. Vi lär inte alls av alla erfarenheter just på grund att vis så ofta blir överrumplade. En viss förberedelse tror jag gör oss mer mottagliga för på ett klokt sätt ta till vara de erfarenheter som dyker upp.

Pingat på intressant.se

Andra bloggar om: skola, sexundervisning


 #
Barns pedagogiska behov i skolan? Min skolpolitik del II
Joakim | 08 September, 2006 11:15

Vilka pedagogiska behov har barn- och ungdomar?

Barn och ungdomar har ett starkt behov av att träna upp sina kognitiva funktioner, såsom minne, logik, aritmetik, symmetri, association, språk etc. Behovet är starkt eftersom effekten av sådan träning är som störst i yngre åldrar. Inslaget av lek, spel, repetition och andra övningar bör därför vara stort i skolan.

(FÖRSTA DELEN AV MIN SKOLPOLITIK HITTAR NI HÄR)

I det informationssamhälle som vi lever i idag är behovet av att kritiskt granska det som sköljer över oss i form av bilder, tal och text mycket stort. I de tidiga årskurserna kan fokus ligga på t. ex rimlighetsbedömningar för att i de senare övergå till retorik, tendenser och motiv.

Alla människor har ett behov av att vara extra duktig på något. Därför måste skolan ge utrymme för eleven att finna sina speciella förmågor och även ha en öppenhet för att kunna spegla den pedagogiska undervisning i detta intresse. Jag är medveten om att det senare är att ställa mycket höga krav på lärarkåren.

De flesta människor, i synnerhet barn, har ett starkt behov av att uttrycka sig genom kreativt arbete. Skolan måste därför svara upp mot detta, t. ex genom stort utrymme för teckning, slöjd, webbdesign etc.

Barn, och i synnerhet ungdomar har ett stort behov av att placera sig själva i ett sammanhang. I samhället, i världen och i universum. Denna nyfikenhet och sökande efter mening måste få ett bra bemötande av skolan. Studiebesök, kontakt med andra länder och existentiella frågor är exempel på hur detta kan lösas.

Det här var exempel på några behov som jag tror är viktiga att ställa krav på att skolan möter upp. Min övergripande poäng är dock att det är politikens uppgift att ta reda på exakt vilka behov eleverna har, för att sedan kunna kräva en redovisning av skolan HUR dessa behov ska tillfredställas. Politikens roll blir att medla mellan forskning, skolpersonal, föräldrar och elever och även andra intresserade medborgare. Dialog, uppdrag, åtagande och uppföljning är nyckelord i min skolpolitik.

Resultatet skulle bli oändligt mycket bättre genom en sådan process än genom Skolverkets fyrkantiga kvalitetsuppföljning i Svenska, engelska och matte. Istället skulle Skolverket kunna ägna sig åt att stödja de lokala processerna genom t. ex nationella riklinjer för Hur man tar till vara elevers skaparglädje, eller Teaterns roll i undervisningen, eller Så kan du förbättra barns känsla för logiska resonemang. Allt givetvis med stöd av evidensbaserads forskningsresultat.

Pingat på: intressant.se

Andra Bloggar om: Skolan, skolpolitik, politik, utbildning, Val 2006


 #
Min skolpolitk del I: Overgripande behovsanalys
Joakim | 14 Augusti, 2006 21:38

Här följer en första övergripande analys av vad elever i den svenska skolan behöver. Notera att punkt två innehåller hela det pedagogiska uppdraget. Jag ska i kommande inlägg utveckla elevers pedagogiska behov. Jag vill med denna ingång och sätt att att föra skolpolitik markera mot de ständiga övertramp politker gör in i professionens sfär. Politikens roll är att föra samtal med elever, i viss mån föräldrar och skolan angående elevers behov och förutsättningar för lärande och personlig utveckling. Keps- och betygsfrågor är kvasifrågor vi kan lämna därhän denna valrörelse.

Övergripande Behovsanalys:

1.Elever har förstås först och främst individuella behov, men har således då det generella behovet att bli mött av skolan som en individ.

2.Elever har dessutom behovet att lära sig om det samhälle och den värld man hamnat i. Elever har också behov av att lära sig så pass mycket om sig själv att eleven kan ana konturerna av den funktion man kan komma att inta i framtiden.

3.Eftersom livet är här och nu och inte sedan har eleven ett behov av att skolan är så trivsam och glädjefull som möjligt.

4.Eftersom lärande och glädje kräver god hälsa har elever ett behov av god och näringsrik kost och rikliga tillfällen till motion, lek och rörelse.

5.Eftersom barn- och ungdomar är lika viktiga som vuxna har elever ett behov av att vara en integrerad del av samhället. Skolan får inte vara ett isolat.


 #
Artiklar från buren: om det pedagogiska navet
Joakim | 22 Maj, 2006 14:29

Vi människor lever i fångenskap. Buren vars galler vi skakar är den urbana miljön, bojorna vi bär heter materialism och de övervakningskameror som gör att vi aldrig slipper ut är våra egna föreställningar om självförverkligande och strävan till ständig förbättring och perfektion.

Den stora frågan är om det är möjligt att bryta fångenskapen eller om den bästa strategin är att göra det så mysigt som möjligt i vår lilla cell. Att vrida om urbaniseringen ter sig som mycket orealistiskt och parat med krav på samma materiella standard både ekonomiskt, socialt och miljömässigt ohållbart.

Jag tror att det klokaste är att dels, försöka lätta upp på bevakningen och frigöra oss från en del av det som lägger bördor på våra axlar och skaffa oss fler permissioner ute i bullerfria oaser. Dels måste vi skapa så effektiva incitament som möjligt för att den urbana buren kan bli så livsbejakande som möjligt. Jag vill i denna artikel fokusera på den första delen om hur vi kan en frigöra oss från pådyvlade attityder och föreställningar.

Ett sätt kunde vara att hitta distraktioner. Avbrott i flödet av intryck som får oss att stanna upp, lyssna och reflektera. En TV-fri vecka mellan hägg och syrén?


När det gäller att lätta upp bevakningen, att frigöra människor från sina egna föreställningar om vad som är ett framgångsrikt liv, tror jag att den bästa utgångspunkten är skolan. Dels på grund av fördelen att börja så tidigt som möjligt, men också på grund av att skolan är en plats där många olika grupper möts, föräldrar, lärare, kuratorer, fritidspersonal, politiker etc. Jag menar också att skolan som offentlig arena måste stärkas och kunna få en mer utåtriktad karaktär.

Skolan måste bli en distraktion i flödet av materiella lockelse, en distraktion som leder bort ifrån allt vad modetrender, skönhetsideal, lär – känna – dig – själv – kurser och – böcker i tio steg, och andra egocentriska fenomen heter. Skolans huvudfrågor måste bli, inte Vad gör Dig lycklig, utan Vad gör Mig lycklig? Inte vad som är rätt att intressera sig för, utan Vad fångar mitt intresse. Inte vad man bör bli, utan Vad vill jag åstadkomma med mitt liv? Dessa jag-centrerade frågor leder paradoxalt inte till en introvert självupptagenhet, utan till att man värdesätter mänskliga relationer och intresserar sig för det omgivande samhället.

Kunskap blir, i den skolan, inte information som man förmedlar, utan en progressiv utveckling av den erfarenhet som är unik för individen. Lärarens uppgift i denna process kräver en gedigen och bred ämneskunskap för att tillmötesgå många olika erfarenhetsbakgrunder, men framförallt kräver det ett stort mått av inlevelseförmåga och en aldrig sinande lust att entusiasmera

 #