Blogg gratis Logga in
Info
Min bild!
Om: I begynnelsen sprang jag ur nyfikenhet I nyfikenhet vandrar jag alltjämt Kunskap samlar jag Visdom söker jag Vem är det jag som ur nyfikenhet sprang
Kategorier
Länkar

« Storinkvisitorn Janne Josefsson i direktsänd häxprocess | Att döda delfiner »

S väljer populismen som strategi för sin Skolpolitik
Joakim | 25 April, 2007 09:59

Man förstår vad vi har att vänta av S, kanske som genomgående tema, men helt säkert inom skolpolitiken: populismen som strategi. I alla tider och i alla samhällen har det funnits en känsla bland den äldre befolkningen att det var bättre för och att ungdomen aldrig varit så urartade som just nu. En linjär utveckling från Sokrates skulle då ge en verkligt monstruös skapelse i det som i detta nu betecknas "Dagens ungdom"

Eftersom jag vet att det inte förhåller sig på detta sätt handlar det självfallet om psykologiska mekanismer som man som politiker måste sätta sig över eller medvetet spela på. Folkpartiet har gjort det senare till sin egna sköna konst. "Nu minsann ska det bli ordning och reda" Betyg, kunskap, disciplin! Så skall ett monster tämjas. Givetvis har detta väldigt lite med verklighetens problem och lösningar i skolan.

En sanning som S har känt till tidigare och förmodar jag fortfarande känner till, men som man av strategiska skäl nu väljer att inte agera utifrån. Som icke-sosse kan jag bara beklaga att S nu väljer att lämna sitt bidrag till en fördumning av politiken. I en värld där jag själv varit sosse hade jag därtill kunnat beklaga att man istället för att förnya sin politik med utgångspunkten i vad som är bäst för skolan, väljer att förnya sin politik med utgångspunkt i vad som är mest gångbart i valmanskåren.

Det finns två verkligt viktiga framtidsfrågor för en mer vänsterinriktad skolpolitik:

  1. Hur skapar vi en styrning av skolan som utgår från elevernas behov och som inkluderar lärare, föräldrar, närsamhället och medborgarna i allmänhet?

  2. Hur kan vi organisera skolan så att nya kreativa lösningar ger en stimulerande skolmiljö med entusiasmerade lärare och engagerad personal.

Mer om min skolpolitik här och här

Andra som kommenterar Sahlins utspel: Jonas Morian, Peter Andersson, Katarina Bredberg

En som redovisar mer om den oro man kan känna för Socialdemokratisk förnyelse är Katrine Kielos

Andra bloggar om: skola, politik, Mona Sahlin, populism

Pingat på intressant.se


 #
User Comments
(no subject) [Reply]
annelie | 25 April, 2007 12:25

Jovisst, men måste inte även sossarna visa att dom bryr sig om vad folk känner och tycker. Skolan är på många ställen ett problem. Det är bara att inse. Att väja är att verka flummig, tyvärr!

(no subject) [Reply]
en som vet | 25 April, 2007 12:27

skolan är ett jävla kaos

(no subject) [Reply]
Joakim | 25 April, 2007 12:41

Till "en som vet". Skolan är definitivt inget kaos, möjligen är din skola det, vilket jag bara kan beklaga. Svensk skola är i grunden god, men har också en tämligen god utvecklingspotential. Skolan behöver mer resurser i form av personal, men också en ökad förändringsbenägenhet. Inom de flesta sektorer är ett kontinuerlig förnyelsearbete en självklarhet. I skolan får man ibland intrycket av att tiden står still.

Till Annelie: Att lyssna, att föra dialog och skapa delaktighet är förstås oehört viktigt, men det får aldrig övergå i att blott pejla in stämningar, i synnerhet sådana som man vet grundar sig på felaktighetet och fördomar. Idag skolan, imorgon våra invandrare....?

(no subject) [Reply]
en som vet | 25 April, 2007 14:59

å varför tror du att jag gå i skolan

Din skola [Reply]
Joakim | 25 April, 2007 15:02

Med "din skola" kan man naturligtvis läsa som den skola som just du hämtar din erfarenhet ifrån, din barndoms skola, dina barns skola eller din arbetsplats eller vad som. Om du har mer initierad kunskap än personliga efarenheter ber jag om ursäkt för mitt ogrundade antagande.

Svaret är... [Reply]
Lennart Regebro | 25 April, 2007 17:23

"Det finns två verkligt viktiga framtidsfrågor för en mer vänsterinriktad skolpolitik:

1. Hur skapar vi en styrning av skolan som utgår från elevernas behov och som inkluderar lärare, föräldrar, närsamhället och medborgarna i allmänhet?

2. Hur kan vi organisera skolan så att nya kreativa lösningar ger en stimulerande skolmiljö med entusiasmerade lärare och engagerad personal."

Svaret är "skolpeng". För då överlåter man skapandet av detta till folk som är bra på det, istället för politiker.

Det är däri hela tankefelet hos dom flesta politiker ligger. Dom tänker "hur skall vi (dvs politikerna) organisera det här".

Ni skall inte organisera det alls. Ni skall låta dom som är involverade organisera det själva.

ideologin får vänta [Reply]
Joakim | 25 April, 2007 17:47

Nä, precis vi står i två skilda läger. Där jag tror på politiken och du inte gör det. Jag väjer absolut inte för denna grundläggande ideologiska frågeställning utan återkommer med utförlig argumentation. Dennar artikel hade dock en västerorientering som utgångspunkt.

(no subject) [Reply]
Lennart Regebro | 25 April, 2007 18:05

"Där jag tror på politiken och du inte gör det."

Intressant att du erkänner det iaf. Du anser alltså att politiker vet bättre än annat folk.

Jag ser fram emot argumenten för detta.

skolpeng [Reply]
Joakim | 25 April, 2007 18:30

Jag tror att politiker tillsammans med lärare, föräldrar, elever, småföretagare, universitet, ideela förening mfl kan ge bättre förutsättningar för en god skola och en bättre grund för ett demokratiskt och ansvarstagande samhälle. Kundpeng(skolpeng) signalera att individen är en självförsörjande ö som inte är beroende av någon annan. Och detta är natruligtvis bara början, efterhand blir det sannolikt också så att plånbokens inflytande blir allt större. Varför ska man inte själv få avgöra storleken på skolpengen?

(no subject) [Reply]
Lennart Regebro | 25 April, 2007 20:39

"Jag tror att politiker tillsammans med lärare, föräldrar, elever, småföretagare, universitet, ideela förening mfl kan ge bättre förutsättningar för en god skola och en bättre grund för ett demokratiskt och ansvarstagande samhälle."

Och jag tror att det inte går så länge politiker är inblandade, bland annat för att dom alltid kommer se till att bestämma allt.

"Kundpeng(skolpeng) signalera att individen är en självförsörjande ö som inte är beroende av någon annan."

Nej, det signalerar ingenting sådan. Det signalerar däremot att individen har makten över sitt liv, och inte politiker. Det är många politiker rädda för, såklart.

"Och detta är natruligtvis bara början, efterhand blir det sannolikt också så att plånbokens inflytande blir allt större. Varför ska man inte själv få avgöra storleken på skolpengen?"

Därför att då skulle dom säga "jag vill ha tre miljarder i skolpeng, tack",och det har staten inte råd med. :-) Konstig fråga.

kundpeng [Reply]
jossan | 25 April, 2007 20:43

håller inte med dig Lennart, det är klart att kundpeng så småningom leder att till vissa som har pengar kräver att köpa sig en bättre skola till sina barn!!

(no subject) [Reply]
Lennart Regebro | 25 April, 2007 21:13

"håller inte med dig Lennart, det är klart att kundpeng så småningom leder att till vissa som har pengar kräver att köpa sig en bättre skola till sina barn!!"

Vilket är en helt annan sak än det du sa. Men OK...

Men vadå, då får dom väl göra det om dom vill? Eller skall du förbjuda Lundsberg? Varför det isåfall? Det har ju inte orsakat några problem hittils. Men det passar väl iofs ihop med din åsikt att du vet bättre än vanligt folk hur dom skall leva sitt liv, så...

Vilket jag för övrigt fortfarande väntar på argument för.

skolpeng [Reply]
Joakim | 25 April, 2007 22:10

Till Jossan: jag håller med när du inte håller med Lennart(som för övrigt verkar förväxla oss)

Till Lennart: några längre och djupare argument får du inte denna gång. Jag återkommer i ett inslägg ägnat just denna fråga.

Nej, det är inte Lundbergs jag är ute efter. De är en tämligen marginell företeelse. Vad jag menar är att om du inför skolpeng så ligger det nära till hands att erbjuda egenfinansierade tilläggstjänster. För x antal kronor får du dyraste datorutrustning, för y kronor åker vi på fina studieresor utomlands, för z kronor höjer vi personaltätheten o.s.v. Det måste naturligtvis inte bli så, inget parti förespråkar detta i dagsläget, men det ligger som en logisk följd. Att detta skapar ett djupt orättvist samhälle är för mig en självklarhet, likosm att en sådan utveckling är olycklig.

flera perspektiv är bra [Reply]
Joakim | 25 April, 2007 22:19

Nej, Lennart, jag VET inte bättre hur folk ska leva sina liv. Och jag är inte riktigt säker på vad du menar. Den mest rimliga tolkningen är att du menar som du skrev i ett tidigare inläggg att skolan ska organisera sig själv. Där kan jag bara svara att jag tror det alltid är bra att så många parter som möjligt är inblandade där viktiga beslut ska fattas. Skolledning har ett perspektiv, lärararna ett, eleverna ett, föräldrarna ett, medborgarna och politikerna ett annat. Genom att ge viss makt till politikerna erkänner man att skolan är en del av samhället inte en isolerad företeelse. Men du har uppenbart en annan åsikt.

(no subject) [Reply]
Lennart Regebro | 25 April, 2007 23:06

"Och jag är inte riktigt säker på vad du menar. Den mest rimliga tolkningen är att du menar som du skrev i ett tidigare inläggg att skolan ska organisera sig själv. Där kan jag bara svara att jag tror det alltid är bra att så många parter som möjligt är inblandade där viktiga beslut ska fattas. Skolledning har ett perspektiv, lärararna ett, eleverna ett, föräldrarna ett, medborgarna och politikerna ett annat."

Men varför skall några andra än dom som är inblandade övrhuvudtaget ha nån rätt att säga till om saken?

Den enda anledningen är ju om dessa personer, politikern alltså, vet bättre än dom andra.

"Vad jag menar är att om du inför skolpeng så ligger det nära till hands att erbjuda egenfinansierade tilläggstjänster. För x antal kronor får du dyraste datorutrustning, för y kronor åker vi på fina studieresor utomlands, för z kronor höjer vi personaltätheten o.s.v. Det måste naturligtvis inte bli så, inget parti förespråkar detta i dagsläget, men det ligger som en logisk följd"

Nej, det ligger inte alls som logiskt följd.

"Att detta skapar ett djupt orättvist samhälle är för mig en självklarhet, likosm att en sådan utveckling är olycklig."

Det är inte självklart alls, och det är ännu mindre självklart att nåt sånt skulle ske. Varför skulle det göra det? Och om det skedde, varför skulle det vara ett problem?

Ja, jag blandade ihop dig och jossan. Det var av DIG jag ville ha svar varför politiker vet bättre än andra. För gör dom inte det måste man rimligen dra slutsatsen att folk skall få betsämma själva så mycket som möjligt.

Fler lärare [Reply]
En som också vet | 26 April, 2007 09:18

Vad vi lärare behöver är mer resurser så att vi på ett bra sätt kan hjälpa och stötta våra elever. Skolan fungerar, som du säger, ofta mycket bra. Lite är det dock till priset av personalens hälsa. Vi behöver också fler spceiallärare, skolsköterskor och kuratorer.
Politiker som pratar om ordning och reda ägnar sig ofta åt en demonisering av skolan och lösningen på de problem som finns är knappast hårdare tag utan fler lärare som kan engagera sig i eleverna.

dialog [Reply]
Joakim | 26 April, 2007 10:48

Håller med dig, En som också vet, men därutöver tror jag att skolan måste bli en mer integrerad del av samhället. Det räcker inte med att tillföra resurser, skolan måste också ha en kontinuerlig dialog med samhället.

Till Lennart [Reply]
ung och röd | 26 April, 2007 12:29

Om jag fattat dej rätt så tyker int du att det är ett problem om vi får ett samhälle där vissa ha råd att gå i fina skolor och andra inte. JAg fattar inte att du kan tycka att detta inte är ett problem!! Alla måste få lika chanser.Inte bara vissa.

(no subject) [Reply]
Lennart Regebro | 26 April, 2007 15:00

"Fina" skolor? Du menar dyra. Det är inte samma sak.

"Alla måste få lika chanser."

Med en sådan definition av "lika chanser" så måste du förbjuda Lundsberg, och uppfostra alla ungar precis likadant, kollektivt, osv, för alla måste då få exakt samma utbildning osv. Det är inte en rimlig syn på "lika chanser". Folk är dessutom inte likadana, så dom skall inte ha "likadana chanser", vilket det verkar som du tror.

Det alla måste få är bra utbildning. Att nån nånstans anser att dom av någon anledning vill betala pengar för sina ungars utbildning när dom kan få en utmärkt utbildning gratis så ser jag inte detta som ett problem, nej.

Du ser det som ett problem, för att du, som dom flesta inom vänstern, inte ser det som ett problem att folk är fattiga, utan du ser det som ett problem att vissa är rika.

Sluta fokusera på att göra rikt folk fattigare. Fixa så att fattigt folk blir rikare istället. Det är mer konstruktivt.

(no subject) [Reply]
Johan Vallstrand | 26 April, 2007 17:36

Att först uttrycka sin personlige åsikt och sedan lyssna till sitt parti och till sina väljare kan väl inte anses som populistiskt? Snarare tvärtom. Om Mona hade lyssnat till vad folk tyckte först för att sedan ansluta sig till det hade det varit populistiskt - nu är det bara ärligt.

Många som kommenterar Monas nya synsätt på skolan verkar likställa det med att man byter ut skolpolitiken mot fp:s - men det är ju helt fel! Hon kritiserar ju öppet den skolpolitik som Björklund för när hon säger att den stänger dörrar och är "småig". Den nya socialdemokratiska skolpolitiken ska snarare bygga på lärandet, det mest väsentliga inom utbildningsväsendet.

populism [Reply]
Joakim | 26 April, 2007 21:33

Till Vallstrand: Jo, det får jag väl erkänna att jag målar fan på väggen och spekulerar rätt friskt utifrån knapphändiga fakta. Men jag känner en genuin farhåga att S snarare än att analysera sin politik utifrån vad som är bäst för samhället, analyserar det utifrån vad som är röstmaximerande. En del talar för det, s-bloggarnas eftervalsanalys, Nuders valanalys och nu senast Monas betoning av det retoriska anslaget.

Lite lätt ironiskt är det att du vill lyfta fram lärandet, som ju måste betraktas som ett centralt begrepp i S tidigare skolpolitik, "det livslånga lärandet" t. ex och får man då förmoda är en stor del av det som Mona menar vara flum.

Jag gissar att S strategin går ut på att spela på de psykologiska mekanismer som jag tar upp i inlägget. Därmed befinner man sig i min mening farligt nära populism.

Men naturligtvis, det behöver inte bli så. Låt oss hoppas på det!

(no subject) [Reply]
Lennart Regebro | 26 April, 2007 23:57

Tja, röstmaximerande är väl en bättre strategi än den sossarna har haft dom senaste tolv åren: Gör så lite som möjligt så inte facket drar in stödet.

Att sossarna skulle börja analysera och driva en politik utifrån vad som är bra för samhället är en utopisk situation vi nog skall låta bli att hoppas på om vi inte vill bli grundligt besvikna.

Men oavsett om Sahlin drar S i liberal riktning för att väljarna är smartare än S-medlemmarna och gillar sån politik, eller för att Sahlin har kommit fram till att den är bra för samhället, så är det ju onekligen så att hon faktiskt försöker krossa dom gamla förlegade dogmerna, och släpa in S i 1900-talet.

Och det är ju bara bra. Och på tiden. Det är klart att det är bättre om hon gär det för att hon fattar att politiken är bra, än om hon enbart gör det för att politiken är populär. Men det är bra i vilket fall.

Årskurslös till skolår 5 [Reply]
Arne Fredriksson | 08 Juli, 2007 13:32

Jag har läst en del av inläggen, men orkade inte med alla, och de handlar mest om reaktioner på tidigare.

På min nystartade blogg förespråkar jag lite mindre klasser och årskurslöst upptill skolår 5 i åtminstone kärnämnena. De elever som t.ex. har svårt för matematik skulle få läsa det tillsammans med yngre där pedagogen hade bättre möjlighet att stödja elever på samma förståelsenivå. De elever som t.ex. har lätt för svenska skulle få läsa med äldre där de skulle få större stimulans. Alldeles självklart ska målet vara att alla når upp till uppnåendemålen för skolår 5 och att barn, liksom vuxna, har behov av att tillhöra en grupp. Kanske man skulle ha basgrupper på skolan där barn får välja vilken de vill tillhöra (där har jag inte tänkt helt färdigt).

Add Comment

Ämne

Text

Ditt namn

Din e-mailadress (om du har)

Din hemsida (om du har)

 authimage